Hur lat måste man vara då? Dock har jag varit dum och fastnat i en TV-serie som tar en stor del av min tid. Så jag hann inte så mycket läsning som jag tänkt förra helgen, har bara under veckan läst två böcker, båda ungdomsböcker. Det ena vara Christina Wahldéns senaste inlägg i kampen mot orättvisor. Ingen du känner handlar om tvångsgifte och var mycket hemsk att läsa och trots ett lyckligt slut känns den precis som författarinnans övriga böcker mycket angelägen.
Fatma skrattar bara åt sin bästa kompis Aida, när Aida ber henne lova att hon kommer hem från sin semester hos släkten i Turkiet. Men snart på semestern inser hon att Aidas ängslan inte var förgäves, hennes familj har verkligen gift bort henne mot en stor summa pengar och Fatma gifts bort med en mycket äldre man. Men Fatma var smart och så fort hon insåg vad som höll på att hända gömde hon sin mobil och sms:ade Aida som gör allt hon kan, men vad kan hon egentligen göra långt borta i Sverige? Mycket spännande och samtidigt hemsk, hur kan detta pågå fortfarande? När ska vi inse att alla människor, kvinnor och män har lika värde?
Jag mår ofta dåligt av verkligheten så nästa bok jag kastade mig in i var väldigt långt borta från verkligheten, det vara Amanda Hellbergs första ungdomsbok Jag väntar under mossan. Handlingen sker i vår värld men även i den övernaturliga värld som vi här i norr förr trodde på. Här fins det mylingar, häxmästare, häxor, skogsrå och även näcken finns med. Spännande och nästan nagelbitande ett tag precis som med Amandas vuxenböcker. Dock kändes den lite "lillgammal", mycket eftersom huvudpersonen Matilda eller Tilda som hon kallades själv var mycket lillgammal i sitt tänkande och som både fann kärlek och sin försvunna mormor. Trots alla spänning kändes boken kanske något tillrättalagd och jag föredrar vuxenböckerna. Jag säger inte att boken var dålig men att den kunde varit bättre. Det jag gillade mest var naturbeskrivningarna som kändes precis som svensk skog gör, med det mystiska som KAN finnas runt varje hörn och vad är det egentligen som man ser i ögonvrån men ändå aldrig riktigt ser?
Så hart jag gått med i en bokcirkel till, fast jag varnade att jag har mycket för mig och kanske inte skulle hinna vara med varje gång. Vår första bok som jag beställt är i alla fall: Julia av Anne Fortier. För att hålla isär mina bokträffar kallar jag den ena, den som jag varit med i länge för bokklubb och den nya för bokcirkel.
Naturligtvis så kunde jag inte hålla mig utan beställde lite mer mysig läsning när jag ändå gjorde en beställning, bland annat böcker om Chick Flicks, och Europe (rockbandet). Lite födelsedagspresenter köpte jag också för den kommande sommaren...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar