Divergent-trilogin med spoilers!

Så läste jag då ut Divergent-trilogin. Har haft samtal med flera i veckan om den som sagt att de antingen inte tycker om slutet eller att de gärna vill diskutera det. Så jag insåg att slutet kommer inte vara det som jag hade hoppats på. Men även om jag hoppats på ett annat slut tyckte jag fortfarande att det var helt ok. Men så var jag tveksam till ganska stor del av den tredje boken. Jag hade nog kunnat sluta efter andra boken, men samtidigt var det extremt spännande hela tiden och jag gillade verkligen Tris och Four. Det fanns många bra karaktärer tyckte jag och trots att många försvann (och återuppstod) under historiens gång så kom det nya lika intressanta och detta gjorde att storyn gick framåt.

För er som inte läst handlar Divergent trilogin om ett framtid Chicago där människor lever i fraktioner indelade efter sätt att vara/ personligheter. Vi 16 år ålder görs ett test på alla och dagen efter får de välja sin fraktion. Det är väldigt ovanligt att välja någon annan än den man är född i. Beatrice (Tris)tillhör egentligen Abnegation, men hennes test ger inget klart val och hon väljer de orädda Dauntless. Ett mycket ovanligt val som ändrar inte bara hennes och hennes familj värld, utan även hela den värld som de känner till...

Mitt tips är LÄS DEN! Gillar du dystopier typ Hungerspelen är detta ett måste.

Men nu är historien avslutad för mig, fast man har ju alltid filmen att se fram emot:

Längtan är över!

Foto av Adrian Braekke

Men första tänkte jag säga att jag gillade filmen Hunger games mycket, den var trogen boken, även om de fått ta bort mycket.

(OBS nu kommer det spoilers) En viktig del var ju broschen som Katniss fick boken av borgmästarens dotter och där fick man intrycket att härmskrikan var ett tecken för uppror och att Katniss utnyttjades att bära den och vara en symbol för upproret.I filmen hittar Katniss den själv i Sömmen och gör väl på egen hand den till symbol för det kommande upproret, men de kan ju inte få med allt. Jag kan säga dock att har man läst boken får man ut så mycket mer av filmen, till exemepel att folk ser lite illamående i presidents Snows närhet, i filmen kommer det ju inte fram att han doftar blod och gärna omger sig bland rosor för att dölja denna doft.

Men se filmen och framför allt läs boken ni alla som inte gjort det innan.

Premiär idag!!!

Ikväll ska jag gå på premiär och se på Hungerspelen, i samband med premiären blir det utlottning av böckerna och mingel med bubbel och pinnar. HURRA!!!

Som jag längtar.

Ses vi??

Mer mer mer, ge mig mer...

23 mars kom ihåg (två dagar efter min födelsedag)!!!

Återigen underbart

Jag har haft en riktigt bra läshelg och tillbringade fredagskvällen med att läsa ut rysaren Barnflickan av Hanna von Corswant. Den lovade mycket genom en spännande inledning och bra språk, men sedan kändes det inte riktigt som om den höll hela vägen och jag listade ut slutet och det är något som jag inte gillar att kunna göra. Miljön kändes dock väldigt levande och jag fick ett bra grepp om bokens karaktärer i början, dock kändes de lite senare i boken som spegelbilder av de förut tydligare karaktärerna. Dessutom kände jag att fast många av frågorna fick svar var det ändå några punkter som jag missade i boken, fast det kanske berodde på mig och min snabbläsning som jag tar till när jag börjar tappa intresset för en historia. Den påminde också lite för mycket om historier jag förut läst och sett, och blev därför alldeles för förutsägbar.

I söndags hade jag egentligen en massa andra saker att göra men var alldeles för sugen på att läsa om del 2 i Hungerspelstrilogin Catching Fire av Suzanne Collins, detta sug ledde till att jag läste både den och när den var slut fortsatte jag med del 3 Mockingjay och dagen blev till en enda långa underbar läsdag. Dessa böcker är helt fantastiska tycker jag och hoppas verkligen att filmen som kommer den 23 mars (NB två dagar efter min födelsedag) håller måttet. Om någon tycker att jag är en konstig person som läste hela dagen, så är det vanligaste responsen på dessa böcker att man inte kan sluta läsa dem. Även kända författare som Stephen King och Stephenie Meyer höjer böckerna till skyarna och har även de haft problem att lägga ifrån sig dem. Så har man det problemet är man i fint sällskap.


Dessutom har det kommit en linje med nagellack bara för Hungerspelstrilogin, finns att beställa från USA.

Läs dessa böcker och se även filmen som jag hoppas är bra. Trailern ger i alla fall mycket bra vibbar.

På bästa bio Göta Lejon kommer även en annan bok som blivit film och som jag gillade, nämligen War Horse. Men eftersom jag vet att jag kommer lipa filmen rakt igenom blir det nog att vänta på DVD-släppet för mig.

Jag sätter fart och bokklubbsmöte nr 8

Jag kan ju inte låta läsningen gå segt när jag satt upp ett mål för året och nu har jag ju läst några fler böcker än sist. Jag har lyckats läsa ut några segingar som var bra, först läste jag ut den gripande historien om Hà, en liten flicka från Vietnam som flyr undan kriget med sin familj och hamnar i Alabama, USA och hur hon upplever det nya landet, kulturen och skolan. Vackert skrivet i versform som jag redan har nämnt. Jag hoppas att boken Inside Out and Back Again snart blir översatt så fler kan njuta av språket men samtidigt förfasas över vilka hemskheter det finns i världen.

Igelkottens elegans var en bok som jag först riktigt blev riktigt förtjust i, men först på sidan 147. Jag hade nog inte ens kommit så långt om det inte var en bok som skulle läsas till min bokklubb, men jag är nu glad att jag läst den för den var riktigt härligt skriven och en vacker historia även om jag inte hade skrivit just det slutet. En bok jag rekommenderar till alla och jag såg på jobbet att vi hade filmen, så den ska jag ta med hem en mörk kväll.

Den sista jag läste ut i förrgår som också var en bokklubbsbok och den heter Konsten att vara snäll av Stefan Einhorn och som var en bok som både fick mig att skämmas och som inspirerade mig till att bli en bättre människa. Det är en bok som jag funderar på att läsa minst en gång om året för att påminna mig om att bli en bättre och snällare människa. Jag gillade speciellt hans tankar om att snällhet inte är något att rynka på näsan åt, vore människor snällare så vore nog världen en mycket bättre plats att leva på. Läs och tänk över beteende, något bättre blir det säkert att leva.


När jag ändå är inne på mina bokklubbsböcker kan jag även skriven en kort rapport från mitt senaste bokklubbsmöte som jag var på i onsdags. Som vanligt en toppenkväll med god mat, skvaller, uppdateringar och lite boksamtal. Jag var den enda där som inte läst den tredje boken vi skulle läsa, Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra och den lät väldigt intressant och en bok som kan vara bra att ha läst som kvinna i världen idag.

Nästa möte i bokklubben är spikat och jag valde böcker: En dag av David Nicholls, Samlade dikter 1954-1996 av Tomas Tranströmer och Döden på en blek häst av Amanda Hellberg.

Ny trailer för Hungerspelen

Väntan blir svår...

Joey (eller War Horse) av MIchael Morpurgo

När jag var yngre var jag ingen hästtjej men jag läste gärna hästböcker och djurböcker. En av mina favoriter hette Joey av Michael Morpurgo och handlade om en häst som hette just Joey och som egentligen hörde till en pojke som hette Albert men som blev såld att användas till att bland annat dra kanoner i Första Världskriget. En mycket gripande berättelse som påverkade mig mycket då och som fortsatt påverka mig genom livet.

Därför är jag mycket glad att berättelsen nu både blivit en framgångsrik teater på Broadway bland annat och nu även kommer som film, båda med titeln War horse.

   

Men som vanligt blir jag också lite fundersam, för just detta läsminnet är värdefullt för mig och jag hoppas inte jag förstör det genom att se en film som inte alls följer Joey och Albert på samma sätt som jag gjorde då. Men jag får väl lita på Steven Spielberg, antar jag.

"Jag kan inte sluta läsa"

En av orsakerna till att jag startade min bokblogg är att jag vann en bok på en annan mycket trevlig bokblogg och anledningen till vinsten var att jag skrev om en av mina absoluta favoritböcker Hungerspelen av Suzanne Collins, detta är första delen i en helt underbar trilogi.

Det räknas som en ungdomsbok så jag rekommenderar den inte så ofta utan nästan bara när jag känner personen och vet att personen i fråga inte har något emot att läsa lite som är annorlunda. Hungerspelen utspelas i ett framtida USA (?) som efter en totalkrasch reste sig upp som ett grymt styre där folket hålls nere av de styrande genom ett direktsänt TV-program där alla får följa barn och ungdomar från landets alla distrikt kämpa för sina liv med bara en vinnare. Banan består av av många dödliga fällor och överlevnadsinstinkten slår hårt mot motspelarna.

Bokens huvudperson heter Katniss och hon blir inte lottad att delta i Hungerspelen, men hennes lillasyster blir det. Katniss vet att hennes syster inte kommer överleva många minuter i Hungerspelen så hon tar hennes plats. Sedan är spänningen igång och när jag läste böckerna gjorde jag misstaget att läsa 1:an (Hungerspelen) & 2:an (Fatta eld) ett år innan del tre släpptes (Revolt). (Bilderna kommer från pocketutgåvorna.)

Jag kan säga att jag aldrig mer ska börja läsa en serie innan den är färdigskriven igen, för det var ett jobbigt år. Men det var väl värt väntan...

Nästa år i mars kommer den första filmen som håller på att spelas in och på nätet finns en hel kultur kring dessa böcker och om filmen. Jag har i alla fall bestämt att läsa om trilogin under vintern för att vara förbredd till våren när hela hypen kommer blomma upp.


Att jag tar upp trilogin idag är att jag precis nyss fick en kommentar från en lärare som jag gav boken till i veckan att hon inte kunde sluta läsa. Härligt att höra. Precis som för ett tag sedan när en kompis skulle på spa en helg och ville ha med sig något bra att att läsa. På söndagen fick jag ett sms att hon inte kunde sluta läsa. Så det är en serie man inte lägger ifrån sig hur som helst.

Fick jag välja skulle alla läsa Hungerspelstrilogon!